dreaming of a white christmas

En vecka! Sju dagar! Half a forthnight!

Julafton närmar sig med stormsteg, och när jag var ute och släppte ut hundarna alldeles precis nyss var marken vit. Snön föll fortfarande, och jag hoppas att jag vaknar till ett snötäckt Edinburgh imorgon!

Det har återigen varit en snabb vecka - ett morgonpass kvar innan helgen låter för bra för att vara sant, nästan. Var och bakade pepparkakor i bror mins lägenhet tidigare idag, mycket trevligt. Som vanligt la jag ner betydligt mer tid än vad som kanske anses rimligt på mina kakor, men jag hävdar att kvalité får ta sin tid.

Innan pepparkaksbaket var det nativityplay som gällde - Olivia hade på grund av andras frånvaro bytt upp sig till att spela solen. Hon sken på galant, och trots att maddy ramlade när hon kom på scenen som en helt bedårande snöflinga gjorde även hon ett bra jobb. Något utav det sötaste jag sett, utan tvivel!

Imorgon blir det lite flyttpackande följt av julhandling följt av julfest hos johan.
Sju dagar kvar.

Kärlek!

There's always going to be another mountain

Min lillebror är inte så liten längre - även om jag alltid kommer se honom som 10, när hans favoritsysselsättning var att bygga med Lego och han vägrade ta ner sitt julpynt innan april. Grattis B2!

Dimman har legat tät de senaste dagarna, men snön lyser med sin frånvaro. Suck. Kallt är det här dock, och det numera fulla huset låter lite som ett sjukhus, med host, nys och snörvel kommandes lite varstans ifrån. Finns många saker som är värre än förkylning, men om man räknar varje nysning som en nära döden-upplevelse, så har jag varit illa ute idag.
Julklapparna börjas fylla på under den norska julgranen (den finaste sorten man kan ha, tydligen. Disneygranskänsla!) Nativityplay på torsdag kväll - och jag håller mina tummar att det finns tillräckligt många biljetter så även en au pair kan vara välkommen. För hur många Johan än säger sig ha ställt upp i, känner iallafall jag att det inte är typiskt svenskt. Alltså värt att upplevas. Dessutom är jag nyfiken på hur livy har tänkt sätta sin personliga prägel på sin roll som vattendroppe. Exciting!

Föresten, vad hände med min paketkalender i år? Är det en tradition som upphör för att man inte råkar befinna sig i Sverige? Räknade kallt med ett brev fyllt med suddgummi, godis eller underkläder om dagen, kallt. Ack vad man bedrog sig!

Nu blir det off to bed med mitt vatten som smakar lemon-lime. Hade inte tackat nej till te, men orken att släpa sig ner för trapporna, sätta på vattenkokaren och så vidare finns där inte.
Kärlek!

 

those beautiful eyes, staring right in to mine

10 december - bästa månaden på hela året går alltid snabbt. När man har två chokladkalendrar att se fram emot varje dag så blir det lätt så!
Har varit en bra vecka, mycket julshopping och en och annan grande tea har hunnits med. Slog in lite paket tidigare ikväll, samtidigt som jag drack glögg-te och lyssnade på Carola. Riktigt nice, trots att jag inte riktigt gillar carola. Spotify's utbud på svenska julsånger är någorlunda begränsat, dock.
Annars så var det disco för flickorna ikväll - något som de sett fram emot något alldeles väldigt ett tag nu. Med glitter från topp till tå och massvis med förväntan i ögonen bar det av. 45 minuter kan nästan ses som ett skämt i längd, men de var glada och nöjda när de kom ut från skolan och så länge får man ju vara nöjd. Fick en liten flashback till mellanstadie-discon i gyllenfors matsal, och önskade nästan att jag vore tio igen. Sen kom jag på att jag är rätt nöjd med att vara nitton, också.
Kärlek!

I kind of like the way I can't keep my focus

Efter en snabb titt i spegeln inser jag att en hårfärgning är ganska akut,
och efter en inte lika snabb titt bland mina mobilbilder känner jag ett behov att dela med mig
dels av bilderna, men framför allt av känslan de skapar. Fast det kanske bara är jag - troligtvis. Men ändå.









För övrigt är jag alldeles för irriterad över att twitter inte fungerar för att det ska vara riktigt hälsosamt, och annars har jag även kommit fram till att efter nyår får det gärna bli vår, eller så. Jag skulle inte tacka nej, eller så.
Eller så.

Iallfall - Flytt till england om fyra veckor. Flickornas leksaker är i princip helt nedpackade, och jag ska snart ta och börja med mina egendomar också. Just nu verkar det som att det blir salisbury till slutet av februari, och sen är jag fri som en fågel igen. Vad som händer då återstår att se, men känslan i maggropen ropar Edinburgh, såklart. Fyra månader är inte ens i närheten tillräckligt för denna stad.

Nu; sömn. Det är en drog som inte går att överdosera.

Kärlek!


there's a glow off the pavement

Nu sitter jag och lyssnar på fearless i komplett mörker - solen gick ner för över en timme sedan och glödlampan i mitt rum exploderade igår. Hade det inte varit för att jag börjar jobba om 22 minuter så hade jag nog omfamnat mörkret och gått och lagt mig för kvällen nu.

Riktigt nöjd med dagen iallafall - princes street är smockfull med glada julshoppare, och idag stötte jag även på de tre vise männen med varsitt blåsinstrument. Fulländade upplevelsen, så att säga.

Arthurs seat i söndags var högt och blåsigt, men fruktansvärt trevligt! tog på krafterna, men efter lite glögg på toppen var allt bra igen.

nä, nu blir det en femminuters powernap, innan jag ger mig på flyttpackningen igen.

och stinha - storbritannien tillhör de få priviligerade länder med spotify, no need for premium här inte! ;)



Kärlek!


we're throwing popcorn at the landlord

Min spotify-spelare spelar en urusel version av jingle bell rock, och de två adorable men aningen ostyriga små flickor som jag har försökt få i säng i över en timme nu visar fortfarande inte minsta lilla tecken på trötthet. Jingle bells rock kanske inte är den bästa vaggvisan, men det var den som önskades och därav var det den det fick bli.

Hur som helst - bra dag, bra vecka. Som varje vecka är, egentligen. Det enda riktiga molnet på himlen är den gnagande känslan av att jag inte riktigt gör någonting vettigt med mitt liv för tillfället. Jag borde verkligen ta vara på tiden bättre. Salisbury-flytten får ses som startskottet!
I morse var det dags för bio igen - kan två gånger räknas som tradition? Det känns som det. Tidiga mornar på Ocean Terminal är någonting som bör upplevas, i alla fall. A christmas carol 3D, bra start på dagen.

Buss in till centrum - undersökte linser och köpte en jul-klänning, och sedan var det dags för gingerbread latte-debut. MMM, säger jag! "det är som att dricka jul", som min vän så riktigt uttryckte det. Heaven.
Gröt, Taylor-dvd och te hos rhino, och sedan bar det av hemåt för babysitting. Och det verkar som att ögonlocken äntligen har gett efter för gravitationskraften, och flickorna sussar sött i sina sängar. Härligt.

Nu blir det mango och How To Be.
Kärlek!

let's state the obvious

Ok, så en snabb uppdatering i vad som händer för tillfället:

IKEA-pepparkakorna som är tryggt undanstoppade i min garderob har skrikit mitt namn oavbrutet hela eftermiddagen, (båda mellannamnen och efternamn medräknat)
December har tagit med sig minusgrader och jag befinner mig konstant i ett tillstånd av huttrande och skakande.
Vi har nu officiellt tre julgranar i huset.
Jag har laddat ner google earth, vilket har lett till att min redan trötta dator låter som att den kämpar för sitt liv. Värt det - jordklotet är det mest inspirerande jag vet.
Taylor Swift ger mig gåshud igen och igen, nästa gång hon besöker london står jag längst fram och trycker gallret.
Jag såg på ett program när jag gjorde flickornas packlunch om hur man blir lika vacker som cheryl cole. Deprimerande, krävdes mulled wine-te för att komma ur den svackan. Och lite RP. Sen var allt bra igen.

Jag försöker hålla tillbaka - när jag startade denna bloggen var jag fast besluten att den skulle vara mer seriös med mina försök att dölja den 14åriga flicka som gömmer sig under min 19åriga fasad. Ibland klarar jag det inte.
 

Kärlek!


RSS 2.0